BUREN!! Två går bra, 7-8 inknölade mindre bra.

Inte var det då svalt där inne på Bounty! Fast vi fann våra fläckar där vi kunde andas iaf.

Att pruta var väl ingen blyg för att göra, fast Lizette vann nog överlägset alla gånger! Stenhård! Här hittade Emila något som föll henne i smaken.

Tog över vaktens jobb på Bounty!

Poppies 1

Jahaaa...

Så här var aldrig någonsin vi...

Inte var det väl några problem att simma ut där...

Den hårda kvinnan med mangosarna, lika hård och envis som för 5år sen.

Kuta beach

På Bali frågar aldrig någon om dom får va med på bild med en, där knäpps det åt höger och vänster från alla håll och kanter. Undra vart alla bilder ligger ute nu...

Såja, det får vara bra med Bali nu, iaf i fotoväg. Filmer kommer senare!

Tack Bali för denna gång!

Några bilder från vår pool på hotellet AP Inn och några andra från Dreamland dit vi tog en tur en fin och jäkligt het dag. Mycket klarare vatten och finare strand än på Kuta beach, fast nog fanns det även stockar där som slog en i smalbenen när man skulle gå i.

I dag fick jag lite så där extra saknad efter er mina vänner. Att leva tillsammans dygnet runt i 43 dagar och sedan bara POFF..tillbaka till verkligheten. Alla skiljs åt och går till sina vanliga liv. Vi alla utom Emilia bor ju i samma stad iaf, men det är ju ändå inte på samma sätt. Jag saknar våra balkonghäng, jag saknar när vi fick tvingade varandra upp från sängen varje morgon, jag saknar våra skratt vi hade till alla tokbilder från en vild natt, jag saknar våra seveneleven-besök, jag saknar när vi snodde toapapper från varandra, jag saknar våra sambuca-shotar tillsammans, jag saknar våra latdagar vid poolen, jag saknar våra alltidisistaminutenspring till något viktigt, jag saknar att vi ibland hade 3 rum att däcka i...men tröck in oss i typ ett, jag saknar när vi skrek i havet av alla "stick", jag saknar vår vän Imanuel - vakten på hotellet AP-Inn - "INTE HOPPA", jag saknar våra attacksnack, jag saknar våra moppeturer i natten, jag saknar våra svettattacker på stranden, jag saknar "cooome ooon..why nooot?"...jag saknar allt, precis allt! Tack för en oförglömlig resa!

Solnedgångarna på Bali är speciella och inte bara för oss utan för de flesta! Härlig känsla att dra ner till stranden efter att man duschat bort all sand och saltvatten för att sitta på en filt med en Bintang i handen och bara va! Strandsäljarna går inte att undvika dock, men direkt man fått lite sol på huden brukar dom lugna sig, i början känns det hemskt att låssas som dom inte finns även fast dom knyter på armband, knådar ryggen, målar en nagel, men det är det enda sättet att bli av med dem - att hålla käften och skippa ögonkontakt. Lite kul även att den gamla gumman än idag säljer sina mangosar och är lika hurtig som för ca 5år sedan. Hon är hård som sten trots sin höga ålder och henns röst hörs över hela stranden. Även den yngre skaran som säljer armband jobbar hårt, det är smarta som fan och tricken de använder är att det är trötta och inte får gå hem förrän det sålt sina armband, det ger INTE upp och följer efter en vart man än går. En del är mer vänliga än andra, men sen finns det småluriga typer som gör allt de kan för att komma åt pengar ur väskan, vissa taffsar och skriker att det vill knulla en hårt. Hemskt, det är ju bara 7-8år gamla.

Har lite ont om tid, så slänger upp några klipp från Bali och Thai som ni kan glo på medans jag tar helg! Nu blir det skog, mys och eld och imån party med mina saknade vänner!

Trevlig helg på er!

Apa ♥ Lizette. Vi köpte ett gäng bananer och tog in i apskogen på Bali. Aporna var helt pilska på bananerna, men även på oss = Malin och Emilia blev bitna = 6 rabiessprutor fick tas.

Jag och Cecilia lärde balikarlarna (strandraggarna) lite nödvändig svenska.

Jag hälsade på Dj:n på Bounty. Grymmaste dansstället på Bali!

Såklart spelade han mikrofonkåt också!

Efterslir när Chang bar stängt, vi knallade ner till stranden och kollade vad det var för mystiskt som låg på stranden och krälade, vi ställde oss först i ring runt och undrade, men blev sen tillsagda att gå. Vi satte oss istället några meter bort på "läktaren". Love is in the air! ♥

Är väl lika att börja från början om man väl ska börja! Resan dit då, jobbigt som fan. Mellanlandade i Doha och satt på baken i 8h tills skavsåren sa hej. Köpte en cola för miljoner efter halva tiden, rökte en pinne i rökrummet varannan timme, satt lite till så såren sa ännu mer hej och sen var det dags för nästa flyg. Väl i Bangkok tog vi in på närmaste hotell och sov ca 4h, sen var det dags för nästa flyg till Bali. Emilia blev sjuk och spydde rakt framför mig = jag skakade av panikångest och torkade tårar hela flygningen.

Men SEN var vi i paradiset! ♥ Värt allt!

Come oooooon, why noooooot!

Vill tillbaka, ska tillbaka och nästa gång utan hembiljett ♥ Jobb har jag på baren om jag vill och hus finns ju alltid att hyra. Fast nu är jag hemma i Sverige och här blir jag kvar ett tag framöver. Tur att jag pluggar rakt av på distans, inte låst på nåt sätt och jag älskar det! Fan vad min mage är kneeep, magsäcken har krymt totalt under resan utan min vilja och nu när jag kommit till Sverige och vill trycka mat som fan så går det inte. Igår var jag så nära på att spy efter all tryckning så jag fick grina lite lätt i sängen och dricka små klunkar cola för att hålla in det. Hatar att spy, får panikångest av det! Det kommer vara mycket Bali och Thai i min blogg här framöver! Har ca 4000 bilder/filmer på datorn från resan så håll i er!

Vi hyrde moppar och svepte runt i berg och djupa dalar och såg nästan hela Koh phangan! Frihet och så fiiint!



Stek utanför våran bungalow på Koh phangan


Fina Lizette - Phranang beach


Grovstekning - Poda


Enda jag kan äta utan att direkt få en attack efteråt


Lille nr 1 - Chang bar


Snälla chefen på Chang bar


Vi sveeeeenkar - Chang bar


Inte fan tar man semester på semestern inte, barjobb på Chang bar är det som gäller!



Jäkla vilken tid det ska ta och ladda upp bilder! Nu har vi varit i Ao nang i en vecka, imån blir det Phi Phi! Älskar Ao nang, det är verkligen bäst på alla sätt och det håller alla vi som reser med om, vi har haft så sjukt kul. Hängt på stränderna ünder dagarna och Chang bar under nätterna. Har extraknäckt på min favorit bar ibaren, Chang bar. Sjukt kul! Chefen är verkligen hur snäll som helt och reserverar alltid bästa bordet till oss! Fast jag har ju varit stamkund på Chang bar sen 3år tillbaka så nån måtta va, hah! Klart vi är värda det bästa ju!


Lite kul när lönen betalas ut till alla när baren stängt, jäkla vilket liv med sedlarna! Inte lätt att vara ensam kvinna som chef för 10 ungkarlar som super och busar hela nätterna! Sa det till henne och jäkla vilken suck jag fick tillbaka, jäkla nerver i den kvinnan, hah!


Så sjuka grejer som hänt också, bara det om det köttiga liket som flöt upp på stranden på koh phangan, luktade satan. Tur att vi kom dagen efter det hände iaf! En kväll satt vi på stranden och efterfestade och plötsligt hade vi ett kärlekspar rakt framför våra ögon som gav oss lite livegök! Igår ökade även vårat gäng från 5 till 7. Oscar och Sune reser nu med oss, kuligt! Fast dom har nog inte så jäkla kul just nu eftersom solen älskade derar vita hudar på stranden idag, hah, hoja! Nu ska jag packa, hatar det! Just ja, vi bor även på samma hotell som jag och Lizette bodde på förra året då vi var här. Det sken upp som solar när det såg oss, "Aaah, det var ju ni som bodde här förra året, ni som ville ha dubbelsäng och utsikt mot gatan", Thaiminnet är fan sjukt!