Jaja, jag tänkte berätta lite närmare om det där som jag nämnde tidigare. Alltså det där som jag skjutit upp i 5 år. För en vecka sedan tog jag mig äntligen i mål!! Hade dock en läkartid redan för ett år sedan, men läkaren fick avboka min tid p.g.a. personliga saker, så det blev inget mer än att jag tröck på det ännu ett år. Hade ytterligare en läkartid för en månad sedan, men då babblade jag för mkt, svettades för mycket och tiden han rulla ut. Hoff! Fick alltså boka en ny tid hos honom. Natten innan drömde jag mardrömmar och tänkte det värsta, men jag gick iaf dit själv utan någon i måndags. Jag ville inte att folk skulle se att jag behövde hålla hand med någon i väntrummet. KAN SJÄLV! I alla fall, förra måndagen var det dock inte lika farligt som gången innan. Det var ju då jag skulle få "domen", därför jag babblade ut tiden så pass att vi inte hann ta i tu med saken (det man inte vet mår man inte dåligt av?). MEN, efter att läkaren tjatat lite så gav jag mig. Sekunderna innan "domen" var långa. Sekunderna var år! Sedan sa han "men det här ser helt normalt ut, du behöver inte alls vara orolig". Alltså, den där kommentaren gjorde mig lyckligare än på länge! Klumpen inom mig bara maldes sönder fortare än f-an och försvann ur mig i samma sekund som han öppnade munnen. I 5 år har jag alltså gått och oroat mig över ett litet födelsemärke i svanken. Ett märke stor som en liten grön ärta. Festligare än så var det inte! Förra måndagen var jag alltså åter tillbaka till honom och tog bort den fast han egentligen inte tyckte att jag inte behövde, men jag sa att jag mådde psykiskt dåligt över att ha kvar den. Den väckte bara jobbiga minnen och jag orkar inte bli påmind om det lilla märket något mer "du borde kolla upp den där". "Du har väl kollar upp den där?" Hoff, nu slipper jag det där! Skööönt! Inte konstigt att det väckts massa knepiga demoner inom en. (Vet att folk vill väl, men ändå..tänker ju direkt det värsta). Nu känner jag mig ren och fräsch iaf! Men s-tan vad jag kände mig hjälplös under ingreppet, pappret på sängen blev helt blött, hah! Till och med sprutan blev jag rädd för och jag som själv är van att ge sprutor i mitt jobb!? Knepig det där. Men, mina vänner, nu är jag fläckfri, lite stel, men ärtfläcken är borta! ♥

Godmorgon! Gött att sluta redan kl 14, måste ta reda på varje lediga minut så allt kommer i ordning till dagen D på lördag! Tur att jag har så många fina runt mig som fixar och hjälper, får nästan en rinnande tår av lycka när jag tänker på det. Är så glad att min far ringde igår också och berättade att min fina farmor mår bättre. Det går bra nu! Skriver mer senare och berättar vad jag tog tag i i måndags som jag skjutit upp i ca 5 år. Jag är iaf mer mjukare idag och inte lika stel som i måndags, ljuvligt! 

 

Ny vecka och mycket som ska hinna göras som jag egentligen borde gjort för flera veckor sedan. Stress, men ändå på ett sätt roligt! Måndagen startade iaf riktigt jäkla bra och jag tog tag i en sak som jag skjutit upp i ca 5år!!? Seg kvinna eller vad. Hah, hoff! Men just nu är jag så glad och lättad att det är gjort, dock känner jag mig lite smått stel. Ska berätta närmare sedan vad det handlar om. Lillskruttan är lite låg just nu också, stackan! Varit orolig över henne hela helgen, men märkte nyss att hon börjat löpa så det var där skon klämde. Nä nu måste jag försöka få i mig något ätbart och sedan jobba.

 

 

 

Den här stackars dåren har trakaserat både den ena och den andra. I november blev det min tur då han hade lite att göra i vanlig ordning och började skriva till mig på facebook. Att den här fega och väldigt sjuka lilla männsikan fortfarande går lös är ju ett mysterium! I kväll kl 21.00 på TV3 ställer Robert Aschberg äntligen honom mot väggen i Trolljägarna. Det är dags! Kanske därför fegisen varit tyst som en liten mus de senaste månaderna....!

 

Helgen spenderade hela familjen i stugan. Lördagen var det storm första halvan av dagen, men där efter kl 15 sprack himlen upp och solen visade sig äntligen. Riktigt gött! Blev inte att fara ut på fjället med skotrarna den dagen (hade varit dumt att göra det, för inte fasen hade vi hittat hem iaf), men vad gör det när man kan sitta i grillkåtan hela dagen och grilla massa gott istället. Idag var det dock +grader och sol så då passade vi på att dra ut. Vilja var så lycklig över att få åka skoter igen, hon sjöng olika sorters sånger hela vägen fram, hah!
Nu blir det ost&kex och film. ♥

 

Fyndade ett halsband på Ur & Penn, älskar färgen och så fint att ha till sommaren. ♥

 

Jag är i en riktig em-period nu och gillar verkligen att ha förmiddagarna fria och jobba eftermiddagar. Har planerat in 12 em-pass på 6 veckor nu, gött! Då får jag också träna i lugn och ro eftersom jag gillar att träna på morgonkvisten. Har hittat en träningskompis på gymmet också. Han är 80 bast och tränar varje dag på gymmet från kl 08-13 (med en vila i mitten av passet). Han är min mammas kusins far fick jag veta för nån dag sedan. Han är sådan levnadsglad liten gubbe, går runt och ler bland maskinerna och varje dag säger han: "Visst är det kul och träna? Man blir så pigg!". Så söt, hah! Nu blir det jobb!