Att ta farväl...
Men.....
När känslorna börjar förvirra. När man börjar tveka. Man får känslor man inte vill känna, men känner. Man vet inte varför, man vill inte veta. Man vill förneka. Det är ju VI! Det har alltid varit VI. Varför? Man blir rädd, man vill försvinna, man vill inte behöva tänka! Men man tänker....och tänker.
Det är över nu. Jag är tom, mina tårar är slut. Jag skakar....
Vi tog ett gemensamt beslut på en veranda i skogen under solnedgången. Att ta steget ut är inte lätt, även fast jag redan innan hade sett slutet. Ett slut jag verkligen inte ville se, men såg tydligare och tydligare. Jag blev så rädd.
Att skiljas är att dö en smula. Jag har förlorat en stor del av det som var mig själv, och som tillhörde mig själv. Men inte bara det, jag förlorar också dig och mycket av det som tillhörde dig. Men, innerst inne vet både du och jag att detta var det bästa för oss. Men det kommer ta tid. Vi kommer försöka ta till oss olika flyktvägar för att komma ur det här fortare. Men vi kommer båda inse tillslut att det inte går. Obearbetad sorg och vrede ligger kvar i själen och skaver. Vi vill att det ska sluta att göra ont och börjar inse att vi måste gå till botten med våra känslor. Till botten, men sen bara upp och ännu mer upp.
Du var den enda för mig. Du kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta.
Farväl.
gud vad tråkigt. Även fast man båda är överens så är det jävligt jobbigt!
Vilket smärtsam men fin och sann beskrivning av att lämna något så stort som kärleken bakom sig.
Allt kommer bli bra men det gör ont länge när ett hjärta läker. (måste säga att tårar kom när jag läste inlägget, gravidhormoner)
Mys nu på och försök njut när ni reser iväg du och lizette.
Kram Maria
Jag var inte långt ifrån tårar när jag läste detta. Det är ett stort beslut att ta.. Hoppas att det känns bättre snart. Ta hand om dig Carro och ha det så bra i värmen! Kram /M
Lilla gumman!! <3 Tänker på dig, och jag hoppas du vet att jag finns här! Det finns ett ljus där framme, nånstans.
Njut så mycket du kan på eran resa. Det är du värd!
Nämen... :( Huvva :(
Har följt din blogg sedan INNAN du blev tillsammans med honom. Fast det kanske var på lunar först? Hur som helst, väldigt tråkigt att höra. Det är klart det gör ont även fast man är överens, men med tiden kommer det bli lättare. Den största sorgen är ju den trygghet man har tillsammans som helt plötsligt slits ifrån en.
Du verkar vara en grymt härlig tjej, så jag är helt säker på att du repar dig och kommer igen!
Livet väntar på dig!
Kramar till dig
Vackert och ärligt skrivet Carro! Självklart är och kommer det vara jobbigt men du kommer att fixa det. Låt det ta sin tid, allt har sin tid.
Kram!
åh du skriver så himla fint och jag kan inte direkt säga att jag vet hur du känne reftersom jag aldrig haft ett så pass långt förhållande. men jag vet hur dte känns när man har känslan av att man vill förtränga att allt inte står rätt till i ett förhållande. du kommer ta dig igenom det här, men självklart kommer det bli tungt. det vore konstigt om dte inte gjorde det med tanke på vad ni har gjort med varandras liv. tänker på dig!
:/ Förstår precis hur du känner. Tur att ni var överrens om det men förstår ändå att dt känns jobbigt. Å det är ju som du säger att alla utvecklas och ibland blir det inte åt samma håll.
Hoppas allt känns lättare snart <3 <3
tack!
oj, fint skrivet! känner igen mig mycke i det du säger!
Jag kan inte säga mer än att jag vet PRECIS hur det där känns. I och för sig var inte vårat ett gemensamt beslut så det var ännu värre men jag lider verkligen med dig ändå :( Jag lovar dig att det blir bättre, det är det absolut värsta man kan säga till ngn så här nära inpå för man vill inte ens höra dom jävla orden men det gör det verkligen. Det trodde inte jag heller men man kan ta sig upp igen. Så himla fint skrivet iaf. Kramar från mig!!!
Men gumman! Fy vad jobbigt. Jag tycker det var jättejobbigt när jag och mitt ex gjorde slut efter bara 4 månader. Umgås med dina vänner och våga skratta, det hjälper lite för stunden iaf. Ta hand om dej sötnos! Stor kram
Vilken chock jag fick när jag läste din status på Facebook när jag var in tidigare i veckan. Och nu din blogg, jag hajar ingenting. Väldigt fint skrivet av dig iaf.. Blev väldigt rörd. Hade jag aldrig anat i min vildaste fantasi när jag åkte iväg över atlanten.
Jag finns för dig om du vill prata när vi båda är hemma och träffas igen! Nu ska du utomlands och njuta av varje minut.. Det är du värd! Saknar dig så mycket..
Puss & Kram <3
ja verkligen ett paradis !
Åh vad trist... Jag förstår hur du känt för honom. Hoppas ni båda kommer kunna gå vidare ändå.
Ha det så bra i värmen!! vi ses snart kompis och då ska vi ha så jävulskt kul tillsammans!
kraaaaaam
Ha det fint i Thailand och lyssna på "I will survive" tills öronen blöder, då kommer det kännas bättre. Haha expert råd.. Kram på dig fina vännen<3
Det absolut värsta, tycker jag, är när man väl kommer till insikt att det inte funkar längre. När båda två inser att man inte kommer längre, att förhållandet inte går att rädda.. Det är en känsla som inte går att ebskriva. Man har lurat sig själv länge, och andra, att tro att allt är bra. Men det är när själva poletten trillar ner och man fattar att det är kört som är värst.. :( Usch, jag hoppas att du trots det jobbiga just nu, mår "bra".. Och inser att livet inte är över, DU är inte över. Ha det så jättebra i Thailand nu och försök att inte tänka alltför mkt! Kram till dej
Vad fint skrivet,fick en tår i ögat.
Hoppas att du får en fin resa i thai.
Massa kramar
Oh, jag blir alldeles rörd.. :( Men det är ju så livet fungerar och jag var där jag med för några månader. Ibland växer man ifrån varandra, kanske för fort t.o.m! Men så länge ni är vänner, så kommer ni alltid finnas för varandra! <3 Tänker på dig!
Usch vad jobbigt - det är hemskt med farväl, speciellt när man delat så mycket tillsammans. Men jag tror att du kommer att hitta ditt livs kärlek sen, din soulmate - även om man tror att man hittat den :)
Jag var 29 när jag hittade min, med ett par långa förhållanden bakom mig :)