Koh Samui...hej regn!



Koh phangan, väldens finaste utsikt från restaurangen på vårat hotell.





Vi har som sagt lämnat Bali nu för denna gång och just nu befinner vi oss på Koh phangan efter några dagar på Koh Samui. Aldrig varit på dessa platser förut så det var kul med lite nytt! Just nu bor vi på ett jättemysigt hotell lite utanför i typ djungeln, helst sjuk utsikt! Vi ska dock åka vidare imån och på fredag flyger vi till älskade Ao nang.


Aja, ska berätta lite tråkiga nyheter, för även på resor kan ju inte alltid livet vara en dans heller! Efter en hel dag resande så fick vi i alla fall vårat rum på Koh samui. Hela Koh samuis befolkning tjatade om fullmoonpartyt på Koh phangan och att vi bara måste dra dit. Så vi slängde typ bara av väskorna på hotellrummet och bytte om sedan var vi på speedboaten till nästa ö där redan 10000 tals andra firade fullmoon. Sjukt kul till en början, vi höll ihop och träffade även på två ladyboys som guidade oss i folkmassan! Plötligt vaknade jag bara upp nästa dag! Utan att minnas ett piss, men jag har nu fått höra hela resan genom Malin:


Det fösta timmarna var rätt klara, men efter ett tag tappade vi alla bort varandra och alla rullade runt på egen fot. Malin som hade gett upp vid 5-tiden, men ändå bestämde sig för att gå ett sista varv på stranden får att söka oss hittade mig (ödet) liggande bland soporna på stranden nerdrogad. Några försökte redan då få liv i mig, men det gick inte. Det köpte vatten, hällde vatten över mig och allt, men inget hjälpte. Alla sa att jag blivit drogad och att jag behövde hjälp. En karl stort som ett hus slängde då upp mig på axeln och knallade med mig till sjukhuset. Där fick jag ligga på en säng och vårdarna blötte mitt ansikte med trasa och slog mig upprepade gånger i ansiktet för att få liv i mig, men inget funkade. Det ville ha kvar mig över natten, men Malin berättade att vi inte hade några pengar att betala natten där för så Malin släpade ut mig från sjukhuset där nästa männsikor hjälpte oss.


När vi väl kommer till speedboaten så hjälpte 4 karlar mig upp på båten där jag sedan låg i Malins famn hela båtresan, några tjejer satt tydligen och hånade mig hela resan och knäppte kort och filmade mig. Härliga männsikor! Väl framme på Koh samui tig ett annat par hand om mig och vi fick tag i en tuk tuk. Det slängde in mig där och under hela resan låg jag mellan Malins ben (folk jublade och pekade när vi for förbi massa folk på gatan). Väl framme på hotellet sprang Malin och hämtade hjälp medans jag låg i blomkrukan utanför receptionen, tillslut hjälpte 3 karlar mig upp till min hotellsäng och där slutade resan.


Jag vet inte hur jag ska kunna tacka Malin, helt sjukt att hon ens hittade mig där på starnden. Så tacksam för all hjälp jag fått från alla. Det finns verkligen fina där ute! Hela dagen efter mådde jag piss och jäkla vad jag mådde konstigt, bröt ihop i skratt mitt imiddagen också, jag tyckte tydligen det var kul när någon hällde cola i ett glas "?". Att jag vaknde upp med kläder, knappt några skråmor och ALLt kvar i väskan är sjukt och jag undrar verkligen vilken änglavakt jag haft under denna natt. Glad att jag lever idag och jag är glad att även mina reskompisar mår bra efter en sjuk natt på Koh phangan!