I lördags vandrade jag och karln till Laddjujavri. Vi valde den kortare sträckan denna gång, Kebne får allt vänta (rätt länge) innan vi stiger upp där igen. Njuter mer av att se det där skräckinjagande och kusliga berget på håll faktiskt, hah! När vi kom fram tog vi en kaffepaus och innan vi vandrade hem igen så fyllde vi våra magar med en renbörjare på Lap dånalds. Jag är så glad att jag bor granne med denna förstrollande fjällvärld. Jag kommer aldrig kunna leva utan den helt. Hela min uppväxt har jag och min familj spenderat så gott som varje helg och lov i fjällen så det skulle kännas som att en bit från mitt hjärta skulle grusas om jag inte skulle få ha kvar det här i mitt liv. ♥